Fantastiska framgångar för Sverige i tuff konkurrens på årets EM.  Det blev ett annorlunda EM på flera sätt. det faktum att det hölls i Azerbaijan var sannolikt främsta orsaken. Den långa resvägen gjorde att flera länder uteblev helt och hållet och de som var där hade färre deltagare med än vanligt. Men de som var där, var de bästa.  Så motståndet var kanske tuffare än någonsin och det fanns inga lätta matcher. Öst dominerade som vanligt och det var egentligen bara ett västland som kom så långt som till prispallen och det var Sverige!
Azerbaijan gjorde inte oväntat, sitt bästa EM och hade en fantastisk trupp både på junior- och seniorsidan. Deras stöd från publiken var också i särklass. Ukraina hade ( inte heller så oväntat) sin minsta trupp på länge, oroligheterna i landet påverkar självklart även Karaten.
Resultatmässigt så blev slut placeringen inte helt olik förra årets placering. Toppen försvarar sina positioner väl! Men Litauen fick dela med sig lite av sin dominans på prispallen. Främst på juniorsidan kunde man se att fler länder nu krigade om placeringarna. Det är ett positiv utveckling och ett ytterligare att tecken på att konkurrensen blivit tuffare.  Polen kämpar väl och deltar med stora trupper, men har fortfarande en bit kvar. Danmark mötte tufft motstånd tidigt i turneringen och tog sig inte till medaljplats, förutom i kata där det tog bronset. Och Norge hade valt att inte delta alls.
Det var inte så mycket knock-outs, vilket det ofta inte blir när nivån är jämn. Men tyvärr så blev baksidan av det, att allt för många matcher avgörs med små marginaler och det blev varningar samt otillåtna slag i ansiktet, som allt för ofta avgjorde matcherna.  Och tävlingens antiklimax var nog Valeris väg fram till guldet. Han fick WO-vinst i både semifinal och final. Han är ju  en underhållande fighter och många vill självklart se han fightas.
Sverige har haft en positiv utveckling med vårt tävlande på senare år och årets EM blev en fortsättning på det.  Det är en ny generation som går framåt, i fotspåren på de som banat väg och satt ribban för Svensk Kyokushin.  Och framgångarna kom både bland gamla och nya.  I år var det kumiten som stod för medaljerna.  Svensk kata har ju alltid haft en bra nivå och ofta tagit medalj. Men även i kata teamet pågår det ett generationsskifte och det tar tid att positionera sig bland de bästa. Det är dock positivt att placeringarna visade att vi håller en jämn och hög nivå, trots att medaljerna uteblev…. denna gång.
Vi deltog med två juniorer. Sanne Larsson från Uppsala hade en stor uppgift att förvara fjolårets silver.  I hennes klass ställde 7 tjejer upp och Sanne fick en WO i första omgången och hamnade därigenom direkt i semifinal.  Motståndaren var den betydligt tyngre polskan Eliza Piotrowska. Sanne följde sin planerade strategi och jobbade med sidledsförflyttningar och behöll sin rörlighet. Efter första omgången hade Sanne en flagga men resten dömde oavgjort och förlängningen var ett faktum.  Även här kunde Sanne styra matchen men med 15 sekunder kvar lyckas polskan träffa med en jodan mawash och vinna på wasari! Trots den snöpliga förlusten slutade Sanne på tredje plats 
Vår andra junior var  Milad från Banzai som gick sin första match mot Ulvi Haziyev från Azerbaijan. Milad avgjorde den matchen relativt lätt med sina snabba jodansparkar och hårda slag och fick 2 wazari innan tiden slut. Andra matchen blev tuffare mot Litauen Andrius Rudelis som hade två domare med sig efter första ronden. Men efter en förlängning blev det till sist en vinst med alla flaggor för Milad på arbetsseger. Semifinalen blir lättare, där möter han Jakub Zagonczyk, en polack och vinner även den matchen på poäng och går därmed vidare till finalen mot Litauens Davidas Matiukas som han mötte och slog i Waterpoort 2013.
Denna gång får Milad kämpa och ge sitt absolut yttersta mot den längre och tyngre Davidas som trycker på ordentligt med starka slag och hiza geri. Milads använder hela sin arsenal av tekniker och slagen fungerar bra mot magen på Davidas, men efter en tuff dag orkar han inte följa upp sina för att avgöra.
Ingen av dom får någon wasari och matchen avgörs efter alla förlängningar till sist på vikt.
Milad blir historisk när han vinner Sveriges första junior guld någonsin (för kumite) ! Men inte nog med det, han fick också det ärofyllda domarpriset för Bästa teknik!
På seniorsidan deltog vi med fem fighters i tre totalt tre olika viktklasser. Johanna Rapp Stockholm Kyokushin fick ett tuff start då hennes motståndare blev Stefanova Yanitsa,  Bulgariens “kvinnliga Valeri”.  Jämförelsen görs med anledning av hennes hårda slag och bestämda fightinstil, som få orkar stå emot. Tyvärr lyckades inte heller Johanna göra det. Ganska tidigt i ronden fick hon en wasari emot sig, då hon tappat luften.  Johanna kom förvisso tillbaka i slutat på ronden, men det fanns ingen möjlighet att kvittera.
Cecilia Wallin startade med att möta Polens Habraszka Dobroslawa.  I Shinkyokushin har vi inte sett så mycket av henne, men hon är en framgångsrik fighter, framför allt i sin tidigare organisation.  Cecilia gick in med respekt, men också med attityd. Högt tempo och en rörlig fighting.  Habraszka höll på att avgöra matchen med en offerspark, men Cecilia stod pall och domarna gav ingen poäng. till slut var det Cecilias energi som gav arbetsseger efter en förlängning. I kvartsfinal var motståndet Laura Moldovan från Rumänien. Hon var betydligt längre än Cecilia och strategin var att försöka vinna på vikt om inget annat fungerade. Men Cecilias lowkicks fungerade bra, dock inte tillräckligt bra för att ge poäng. Och Laura långa slag hade Cecilia svårt att hantera. Så matchen blev lika och till slut så blev det ändå vikten som avgjorde till Cecilias fördel. I semifinal så var det tuffast tänkbara motstånd, Inga Mikstaite från Litauen har stått överst på många prispallar och så blev det även i år.  Cecilia startade bra inledningsvis, men snart hade Inga övertagit matchen med sina hårda slag. Hon pressade Cecilia och försökte avgöra med offersparkar. Men Cecilia undvek dem bra, men kunde ge tillbaka i övrigt och förlorade på domslut efter en rond. Det blev till sist en välförtjänt bronsplacering för Cecilia.
Oscar Bertilsson från Uppsala fick värsta tänkbara lottning Att möta mångfaldige EM mästaren Marius Ilas från Rumänien, var ingen lätt uppgift. Och det blev också förlust som oddsen föreskrev.  Men det var en stark insats av Oscar som aldrig tvekade på att försöka ge Ilas en match, det blev dock en arbetsseger för Ilas redan efter första ronden.
Simon Pålsson från Keiko fick en skön revansch när han besegrade Dimitar Trampov från Bulgarien. De möttes i Croatiska förra året och då blev det förlust efter en lång match. Denna gången tänkte inte Simon ta det så långt. Efter en jämn första rond så ökade han tempot i andra ronden och gav inte Dimitar chansen att få tillbaka initiativet. Det räckte för att få domarna på sin sida. Dimitar är dock värd en eloge inte bara för sin tuffa fighting, utan för att det är få som tävlar aktivt i hans ålder Och ännu färre som kvalar till ett EM. Vi lyfter hatten för det ! Andra matchen mot Polska Lukasz Lemieszko, höll också nästan på att bli en seger.  Det såg ljust ut när Simon placerade ett flertal tunga lowkick på Lukasz ben. Men Lukasz startade en kontring och pressade Simon med slag. En låg spark fick Simon att böja sig och domarna gav wasari. Trots ett desperat att försök att ta till baka poängen så blev det till slut förlust
Fredrik Olsson från Keiko mötte Litauiska Antanas Klibavicius, som kom två i höstens öppna EM. Det blev en riktig krigarmatch där Litauen jobbade med förflyttningar och ett högt tempo på teknikerna. Fredrik svarade med tunga hårda tekniker. Då Litauen verkade stå pall ronden ut,  blev Fredrik tvungen att till slut lämna sin taktik och höja tempot för att inte riskera bli bortdömd. I förlängningen var matchbilden den samma, förutom ett moment där Fredrik träffar med 3 (!) knän mot huvudet, Litauen står upp med minsta möjliga marginal. Det avgjorde säkert domarnas val och Fredrik vann på arbetsseger. Andra matchen mot Richárd Lizák från Ungern blir inte lika krävande. Richárd är tuff och är uthållig men när Fredrik startade sina attacker hade han svårt att stå emot och pressades av mattan. Det blev seger efter en förlängning. I semifinalen mötte han Rumäniens Margarint Dorin, som hade taktiken att röra sig runt Fredrik i cirklar och hela tiden attackera med slag och lowkick.  Fredrik svarade med samma medicin som i tidigare matcher.  Att i rusher pressa motståndaren bakåt. Men Dorin tålde stryk, han tålde mycket stryk och Fredriks krafter sinade. Och trots en ledning efter första ronden så blev det till slut förlust för Fredrik och det blev Dorin som gick vidare till final. Men matchen satte sina spår och Dorins insats i finalen blev blygsam. Fredrik fick bronspengen och Sverige fick ännu en medalj. Dessutom imponerande han stort och fick publikens applåder när han vann tameshiwari priset för mest avslagna plankor, trots att han misslyckades i ett av momenten. Imponerande!
 
Kata (text av Shihan Bolin)

I år åkte Sverige till EM med full katatrupp på seniorsidan. Då Chalita nu blivit senior har vi i nulägen ingen som tävlar på denna nivå i juniorsammanhang. De som tävlade i kata var Chalita Andersson, Alicia Edin, Johan Edin och Andreas Tampe.
I vanlig ordning öppnades tävlingen med junior tävlingar och kata. Vi var på plats i god tid så att alla skulle hinna värma upp och känna på mattan, osv.  Tävlingshallen lär inte bli känd för sitt fantastiska ventilationssystem så de flesta började svettas redan innan uppvärmningen. Även coachen….
Herrarnas och damernas kata gick samtidigt på olika mattor, som tur var kunde Sempai Helmfrid assistera och hålla koll på tävlingslistor och poänggivning.
I damernas kata var det 17 tävlande inför första omgången.  Chalita gick ut som nummer 9 och Alicia som nummer 11. Både Chalita och Alicia utförde sina första lottade kator på ett utmärkt sätt och gick lätt vidare till nästa omgång. I omgång nummer 2 utförde Alicia Sienchin enligt konstens alla regler och så gjorde även Chalita som utförde samma kata. Båda tjejerna gick vidare till final. I sista omgången utförde Alicia Sushi Ho och Chalita utförde Kanku Dai. Tyvärr räckte inte domarnas poäng till pallplats,  både Alicia och Chalita slutade på en gemensam 5e plats.
I herrarnas kata var det 18 tävlande inför första omgången. Andreas gick ut som nummer 7 och Johan som nummer 11. Även Andreas och Johan utförde sina kator på ett utmärkt sätt och gick vidare till omgång nummer två. Här presenterade Andreas sin starka Sushi Ho och Johan presenterade en snygg och säker Sienchin. Tyvärr snålade domarna lite med poängen och ingen av herrarna gick vidare till final. De slutade på en gemensam 11e plats.
Trots att det inte blev medalj måste vi vara nöjda med alla tävlandes insats och verkligen betona att de presterat på topp. Fantastiskt bra jobbat!